lördag 16 maj 2009

Vad less och ledsen jag blir..

..IGEN!

Nyss ringde svärfar för att prata om bouppteckningen IGEN!
Och HAN ska ringa begravningsbyrån på uppdrag av bonusbarnen på måndag för att få veta om de vet någon bra boutredare.
Jag som ändå ska ringa dit ang. tackannons i tidningen.

suck

Svärfar och bonusarna tycker att kring den 15/6 är en bra dag.
OK, jag vet att detta måste göras men..stress, stress, stress hela tiden!

Jag blir så ledsen.
Mannenimittlivs kropp hann inte ens kallna innan man började prata om bouppteckning. Sedan har det pratats om detta i fyra veckor på pricken idag.
V A R J E dag i f y r a veckor!
Ty idag är det fyra veckor sedan Mannenimittliv avled.

Snart orkar jag inte längre med denna press, med oron över allt som komma skall samt med min ilska över att folk rotat runt bland mina grejer!

Snart drar jag från huset och låter de gå genom allt det de vill och lösa allt själv.
Jag ska bara lägga mig i trädgården och se på rosorna så får de ila runt som skållade troll.

Varför kunde jag inte fått vara "ledig" från bouppteckningspratet EN ENDA DAG!

Hoppas ni har det bättre
/FörtvivladArgOchLedsen

6 kommentarer:

I sa...

Usch då! :(
Skickar en stoooooor kram!

Ännelaij sa...

I
Ja, det är Usch som du vet.
Så ledsamt.

KRAM

Den hemska tvillingen sa...

Låter inget vidare men kanske ett besök på min sida kan muntra upp en smula?

Ännelaij sa...

Den hemska tvillingen
Ja, det gjorde det verkligen!
KRAM!
/A

Kenth sa...

Jag är nog inte den bäste att komma med råd, speciellt för att jag själv inte alltid gör vad som är bäst för mig, MEN:

Jag föreslår att du säger en dag för bouppteckningen så är det sen ur världen. Du måste ta dig förbi detta stoOora hinder för att gå vidare med ditt liv.

Annars skulle kanske blivande psykologdottern säga att du inte till fullo accepterat makens död.

Jag vill absolut inte förolämpa dig eller säga nåt elakt. Vore det nån annans partner som avlidit tror jag att du skulle säga samma sak.

Varmaste hälsningar,
Kenth i Grimsta
Multipelt Myelom sen 8 nov 1998

Ännelaij sa...

Kenth
Jo, jag har pratat med berörda personer och bouppteckning ska göras när de kommit överens om lämpligt datum.

Hindret är egentligen inte bouppteckningen i sig utan vissa anhörigas beteende.
Det är oerhört jobbigt.
Samt andra saker som jag inte tar upp här på bloggen.

Jag känner mig hårt pressad efter som jag ÄR hårt pressad.

Det är arbetsamt eftersom inte bara sorgen sliter i mitt inre.

Ha det bra
Många kramar
/A