fredag 28 februari 2014

Plötsligt så!

De som känner mig vet att jag ogillar att inte ha något att göra, jag blir rastlös eller bara tråkig. Jag behöver mental stimulans via böcker eller samtal eller motion. Annars blir jag bara ..grå..gråare..gråast. Alltså har jag ägnat dagarna efter att jag blev arbetssökande till att promenera, promenera och promenera.

Mil efter mil.
Jo, jag har sett mycket, träffat på trevliga människor jag inte känner som jag pratat med ett tag. Bra. Men det är inte vad jag önskar av mitt liv.
I längden blev det tråkigt. För någon vecka sedan berättade jag för Ida att jag är lite uttråkad. Det är inte så intressant att nöta vägarna dag efter dag i brist på annat än vardagliga sysslor. Helt Ok och underbart med motionen..javisst men..ändå.
Idag blev jag uppringd av en rekryterare som intervjuat mig tidigare och nu så vill de anställa mig! Från den 17/3!
Jag är taggad till tusen! Jag har inte skrivit på papper än men det blir till veckan.
Det är ett arbete som jag är klippt och skuren till och som jag vet att jag kan utveckla och få det att bli hur bra som helst. 
Wiiiiiiiiiiihoooooo!

Såå lite musik på det
Jag försöker att inte ge upp.
Jo, jag oroar mig för mycket. Men..nu så..
Ta hand om er och den 17/3 så står jag där jag hör hemma. 
/Annelie

onsdag 26 februari 2014

Kanske inte tänkte mig just det - Berg och dalbana

I morse kände jag mig väldigt glad! Satte ihop gladlåtslistor i mitt huvud.

Wiiihooo!
:)
Sedan tvärdök jag ned i en mental sorg när jag såg på Jills veranda och Kristian Gidlund.
Vilken fantastisk människa, underbar och jag grät mig genom programmet när jag mentalt kastades 5 år tillbaka i tiden.
Nu så...nej..någon gladlåtlista blir det inte idag.
Inte heller ledsenlista.
Nu är jag bara trött.
Och sorgsen.

TV-program som tar upp, eller ja, går mer på djupet gillar jag. Att bara laga mat, värdera sakers värde det är helt Ok och intressant. Jag behöver se på det också. Men somligt fastnar. Ja, det fastnar såklart pga de erfarenheter jag har. Tack och lov så vet jag hur jag ska hantera detta. Sömn är svaret.
Att sova gör att jag bearbetar det jag behöver bearbeta. Just nu.
Annars är samtalet det jag behöver. Tack och lov där för fina vänner.

En gladlåtlista kommer kanske i morgon. Vi får se..
Fram till dess så får ni lyssna på Fred Åkerström.

Natti nitti alla

tisdag 25 februari 2014

Long time no seen

En av mina följare på twitter tyckte att jag har en fin..eller ja..trevlig.. blogg och undrade varför jag inte uppdaterar den så ofta längre.

Hmm..svaret på det är att jag numer har så mycket att säga men ändå inte.
Att twittra går fortare och passar mig väl.
140 tecken så!
Yes!
Då var det sagt.

Såklart saknar jag bloggandet och det samspelet jag hade med mina bloggarvänner.
Men, var sak har sin tid.
I mitt liv just nu kan jag nog sätta en etikett på att det är just saknad.
Jag saknar mina barn, barnbarn och min mamma som jag känner att jag försummat lite.
Självklart saknar jag Mannenimittliv mitt Indianhjärta. 
Mycket
Den saknaden går inte att förklara den bara är..

Jag är ju så stark..(eller hur).och jag har en sådan glädje inom mig men..
Samtidigt en sorg jag inte har ord till att förklara.
Kanske från sorg, kanske från att jag försöker ta dagarna som de kommer.
Jag njuter av varje dag av värme.
(Det värsta jag vet är kyla, både mental och fysisk)
Promenader på ca 20km/dag är det jag ägnar mig åt medan jag inväntar nästa spännande arbete!
Lite hoppsasteg emellanåt livar  i alla fall upp mig.


Natti Nitti sov gott och dröm om..ja..mig ..
#bradrömmar