söndag 10 maj 2009

Sångminne

För tre veckor då Mannenimittliv kämpade på med sitt ..... döende..
Då "sjöng" vi en del ihop.
Bl. a så kunde vi se Kattegatt utanför sjukhusfönstret och vågorna rullade in mot stranden.
Jag kom att tänka på en Evert Taube sång och jag sjöng refrängen och hör och häpna min älskade sjöng med!
Svagt och knappt hörbart men ändå.

Ett magiskt minne.

"God natt, små vågor som klucka
god natt, små vågor som klucka
god natt, små vågor som klucka
god natt, små vågor
god natt"

Ur Evert Taubes - Vals på Mysingen


/A

2 kommentarer:

Speja sa...

Så fantastiskt, sång i den stunden...det värmer.

Ännelaij sa...

Speja
Ja, det var fantastiskt.