torsdag 13 mars 2008

Okej, nu lite poesi

En dikt av Ekelöf.
Ni som inte gillar dikter kan hoppa över detta inlägg.

Sång för att döva smärtan

Gå till stranden,
mumlade vinden.
Gå till strandens stenar med din ångest.
Ser du,
där är havet,
här är landet:
Verkligheten!

Du kan röra den med handen.
Lyft en sten från världens tunga hjärta.
Väg den i din hand och låt den falla.
Lyft en sten och kasta den i vattnet.
Låt ett livlöst minne sjunka ner i glömska.

Ser du nu att stranden var ett radband,
träden böner.
Be om grönska, liv och glädje,
sten för sten.

I din mun skall sånger växa,
starkare än vinden.
Och din själ skall bära känslor,
djupare än lyckan.

Du skall stilla stormarna i världens hjärta.
Du skall fläta blixtarna till enkla kransar
och när alla stenars tyngd och död är sonad
Skall du gå befriad till ditt rika lugn.

Gunnar Ekelöf

6 kommentarer:

Anonym sa...

Gunnar Ekelöf i all ära´varför inte dikta själv?Känn rytmen i orden-dem lämnade han åt dig, utnyttja dem i din egen diktning.Inte tänka´känna bara-skriva!

Ännelaij sa...

Har skrivit dikter.
skriver dikter fortfarande.

Jag både känner och tänker

Ännelaij sa...

Gäller bara att orka.

Igen

Anonym sa...

Igen och igen-var dag har sin plåga´låt den inte såra dig-våga,våga!

Ännelaij sa...

Jo..jag vet
Var dag har sin plåga
Jag vet- jag vet, vet och jag vet

Jag är redan sårad men också vågad..haha..

Vilka styrkande ord du skriver. Tänkte på det igårkväll.

Dendära boken måste bara skrivas!

Diktsamling har jag skickat in 2002..som refuserats.

Det förstår jag..dikter säljer inte.

Om man inte heter Ekelöf förstås.

Anonym sa...

Ekelöf är upptaget´prova med Ännelaij i stället-du kan, du kan-kom igen!MVH Gladiatan