Jag letar inte längre

Så är det och så har det känts under ett antal år.
Tryggheten och den som förstod mig och mina konstigheter hade jag funnit.

Jag fann min själsfrände, mitt Indianhjärta.
Det liv vi fick ihop var inte rakt i genom okomplicerat.
Det var inte alltid lätt.
Men vi älskade varandra.

Nu är jag ensam kvar.
Ensam men med minnen som ingen kan ta ifrån mig
Ifrån oss.

Jag sökte och jag fann som den sökare jag är.
Nu förstår jag vad jag mist.

Och jag vet att jag inte behöver söka längre.

/Annelie