..är vad det är... Fast inte ute direkt.
Igår blev det helt plötsligt kolsvart. Nästan lika svart som på en avbytarbänk någonstans.
Och sedan började det åska och det åskade och åskade nästan hela dagen.
Givetvis blev det inte så mycket promenerande för mig igår...heller..
I fredags blev det inte heller lika många steg tagna, nenejsilimensan, men bil kördes det lite grann och det blev en bra dag ändå. Fick en orkidé av chiefen (inte bara jag, alla vi på kontoret) så nu har jag 9 st. varianter av min favoritblomma.
Fotat har jag ju också.
Bl. a spontanporträtt när jag varit ute och kvällspromenerade i fredags.
Annars då?
Mnjae, inget särskilt mer än att svärfar/farfar kommer ned den 8:e tillsammans med en person.
tackochlov ska de inte bo hos mig..mmm..tackochlov..det känns inte så himla kul men..lite kaffe ska jag väl kunna bjuda på.
Och sådana möten brukar bli trevligare än vad man trott från början.
Så får det bli nästa gång också.
I morgon ska jag fotografera mina kollegor.
..gulp..
Ska bli skoj om än nervöst.
Inför fotograferingen så har jag beställt reflexskärmar.
Förra året fick jag pengar av min mor till detta men jag har inte gjort slag i saken förrän i fredags.
Igår fick jag leveransen.
Snabbt jobbat!
Jag rekommenderar Tvspelsweb å det varmaste.
April, känslornas månad för mig.
Glädje och sorg sammanbakade i något som kallas livet. Ett liv ikontrast.
Trött - Sprudlande energi
Glädje - Sorg
Framtidstro - Oro
Mitt Liv
Jag har fått ett vackert halsband av den Låtsatshemskatvillingen.
Tack så mycket, jag blev väldigt glad!
:)
Och jag tog flera foton med mitt macroobjektiv...dock tänkte jag inte på att lägga pärlorna rätt så att "sömmen" inte syntes. Så ett bra foto kommer senare tills vidare får ni nöja er med ett foto på min blommande Aloe Vera.
Aloe Verablomstängel
Nu ska jag ut och promenera.
Igår blev det en promenad på över 8000 steg. Det lär jag inte komma upp i idag.
Lite musik på det
Plura
Mer Plura
Jättemycket Plura
Ha det bra i aprilvärmen
/AnnelieVarsLpåTangentbordetInteVillVaraMedIbland
Ska försöka att inte gnälla så förgrömt i detta inlägg.
Men jag har blivit förkyld...IGEN?!?
Vad är detta? Det är ju bara ca en månad senast jag var lite krasslig.
..suck..
Nåja, inget att göra åt, bara snyta sig och le matt. Kamma sig är ju inte heller helt fel.
Veckan som gått var intensiv och rolig.
Me like.
Jag promenerar ju dagligen från och till tåget vilket genererar minst 4,2 km´s promenade och det känns underbart!
In med hörlurarna och på med spotify så går promenaden som en dans.
Kondisen har verkligen blivit bättre och jag mår också bättre..ja förutom för idag då..
Annars då?
Mnja inget särskilt.
Mer än att jag spanat in en stilig man som tar samma tåg som mig både till och från jobbet varje dag.
I fredags på hemvägen satte han sig mitt emot mig. Vääääldigt vad upptagen med Spotify jag blev då.
En sådan stilig man måste bara vara upptagen men det är ju inte förbjudet att spana. Det gör ju dessutom resandet lite trevligare.
Han ser ut som en längre kopia av Richard Gere. Fatta vad s t i l i g!
På tal om något annat trevligt så kommer ju döttrarna ned på lördag.
Ge-kåsbesök, matlagning, mys och shopping står på schemat.
Och fotografering såklart.
Iskant som jag fotade igår. Påminner om gamla spetsar.
Uppdatering om veckan som gick.
* Varit förkyld, men jobbat på ändå. * Promenerat sammanlagt 40 min varje dag i rask takt (mmm..jag vet att det är obra när man inte är riktigt kry) från jvg till arbetet. * Det gick inte att låsa bilen i onsdags så jag tänkte lämna den olås med endast rattkryckan i. Precis när tåget skulle gå ångrar jag mig och sprutar i mer låsolja och det funkade. Bilen blev låst och jag hann i tid trots ett senare tåg (som var försenat). * Sovit som en liten bebis, lagt mig senast kl. 20.00 alla kvällar utom fredag och lördag. * Fotopromenerat igår. * Joomlat lite..suck.. * Tänkt mycket(se där ja!)
Snart är våren här!
Det känns i luften, syns i ljuset och känns i kroppen.
Jag har beställt lite nya kläder, tänkt lite nya tankar, städat lite och försökt få lite nya krafter vilket jag lyckats med. Igår var jag ju ute och fotograferade när en man stannade sin bil och hoppade ut med ett stort leende och frågade om jag var fotograf.
- Ja det är jag, svarade jag samtidigt som jag tänkte ahmeh Annelie du är ju inte yrkesfotograf.
Sedan säger han: - Det var en liten glugg du har (syftar på objektivet).
- Eh..jaha, jomensåatt..svarar jag medan jag tänker på..annat.
..fniss..
Vad underbartdet är med slask! Plusgrader is da shit.
Visst är det halt som bara den ute men det kompenseras via lägre elkostnader och mer lättstartade bilar.
Hoppas "värmen" håller i sig.
Här händer inte så särskilt mycket.
Igår var jag ute och fotograferade lite i halkan. Med betoning på lite.
Färgklick
Utöver detta så har jag inget annat nytt att förtälja.
Eller, jo, jag har ju bytt arbetsort.
Nya fantastiska människor och möten, ett så roligt och utvecklande arbete.
Jag trivs.
Lite musik på det en låt som en dotter, you know who, tipsade mig om:
...blev sammanfattningsvis ett bra år.
En mindre bra början med ett kraschat leband men resten av året blev inte som det började fastän folk sa: Såsom året börjar ~ så blir det.
2010:s innehåll för mig blev: - Många härliga skratt och helt underbara, fina, möten med fantastiska människor! - Tårar varje dag, jovisst, men det var jag beredd på - Nya, fina vänner - Många fina och berömmande ord fick jag höra - Mycket kul och intensivt arbete (Me like!) - En bra sommar - En kall och snörik vinter (Me don´t like) - Lärorik - Utvecklande - Ett kämpande som gjorde att saker och ting äntligen löste sig! Puh, alltså, jag vet inte vad jag ska säga men. Vilken story med ett gott slut kämpandet innebar.
Vilket år!
Hoppas att även ni haft ett bra år och att 2011 blir än bättre.
Igårkväll var jag ute och fotograferade lite grann (med betoning på lite).
Det var en sådan fantastiskt himmel såsom det brukar vara när det är högtryck och kallt.
Utedass med pastellhimmel
En annan färg-samma kväll
Denna vecka har varit bra bl.a innehållande uppskattande rosor och tillika mail.
Ja, det regnar faktiskt.
Det är inte så många regndagar vi har haft under denna sommar.
Vädermässigt så har sommaren varit helt underbar.
Men som skrivet var så regnar det idag.
Så min fotosession blev hemmavid.
Jag är halvnöjd..
Porslinsblomma, motljus taget med macroobjektivet
Porslinsblomma återigen i motljus med macroobjektiv.
Ha det bra!
Vi hörs när vi hörs.
Lite musik på det va?
//A
Ps. DenLåtsatsHemskaTvillingen-Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa det ÄR Le Marc!!!
Det är en del personer som undrar/har undrat om jag inte ska flytta efter att Mannenimittliv avled.
Jag har gång efter annan förklarat att det ska jag inte.
Varför skulle jag flytta?
Jag har rotat mig här nere, jag har ett socialt nätverk.
Jag trivs, det är huvudsaken för mig. T h a t s i t!
Nog om detta.
Idag har jag varit ute och prommat samt fotat.
Denna gång blev det en del bra bilder.
Först gick jag längs en strand.,,,
Bad kan komma plötsligt
Jag tycker att det är helt underbart att så många i vårt lilla samhälle cyklar eller går ned för att ta sig ett kvällsdopp.
Jag tycker att rostiga beslag i hamnar är vackra..vadå nörd jag?
Sedan så såg jag en massa folk som fiskade vid den andra piren.
Bl.a denna bild tog jag
Så..nu lite musik på det.
Bra låt, bra program.
Artisterna..hmm...men bra framförande, lite humor det gillas av mig
Idag var jag ute och promenade och med mig hade jag givetvis kameran.
Det ångrade jag inte
Däremot så blev jag lite skrajsen..
Varför får ni utläsa av bilderna.
Först så såg jag fina hästar.
Inte vet jag om hästar tänker som människor men fr.o.m idag så tror jag det.
De gav järnet och jag bara njöt av att se dem galoppera.
Rana rama västernfilmen med hovar som med ett dovt ljud slog mot marken. Underbart!
Kalla oss för hamburgerkött?..haha
Mmm..fina var de..många och fina..jättefina
Sedan så..
Var jag inte så kaxig längre...
Självporträtt, ögonblickstagen kan man säga
Ahmeh , hon ville ju ha bra bilder ju grabbar!
När dessa snyggingar kom rusandes mot mig så gick jag mot grabben/grabbarna på första bilden för att liksom känna mig tryggare.
Det gick inte så bra.
De såg väldigt coola ut med sina kikare/kameror och verkade inte alls vara gentlemän.
Fniss
Kanske beroende på att en av hästarna kom galopperandes rakt emot mig och jag trodde på allvar att jag skulle bli nedtrampad men inte ett enda knyst kom ut ur min mun utan jag verkade vara cool och hoppade raskt över en stengärdsgård.
Sedan kände jag att jag behövde en kram
Bild tagen av mig som symbol
Så jag ringde en vän som "lugnade" ned mig och förklarade att hästarna nog bara ville leka...
Bra så, hästar är vackra men..
Väl hemma fick jag beröm av en av mina grannar så jag plåtade honom medan han var helt oförberedd, det blev väldigt bra så i morgon ska jag smyga ned lite bilder i deras brevlåda.
Ja, jag fotade detta ikväll. Ja, jag saknar Mannenimittliv.
Så mycket. Så mycket...så mycket.
Idag har jag :
- Dammsugit - igen
- Dammtorkat - igen
- Powernappat - igen
- Fotograferat - igen
- Suttit vid datorn- igen..
Intresseklubben noterar Gäsp - igen
Nåja, några fler bilder till utställningen har det också blivit.
Take care
/A
Denna bild som jag fotade under julen tar jag nog med.
Jag har suttit halva dagen,i g e n, med mina bilder.
Som alltid är det finputsning och stora justeringar innan det känns som om det sitter.
Men snart så är jag klar.
Tyvärr vill jag inte visa alla tavlor som jag kommer att ha med.
Det finns ju, faktiskt, några som läser min blogg och som kommer att besöka utställningen. Därför är det inte roligt att ha vernissage redan nu.
Just nu håller jag på med mina bilder till utställningen.
Himla skoj!
Och gissa om jag grottat ned mig angående vilka bilder jag ska ha med och vilka jag hoppar över.
Men, nu vet jag i stort sett. Det är bara den sista gallringen som är klar innan jag skrider till verket. Ett av de foton jag valt ut går inte att köpa.
Idag iklädde jag mig min fotomundering för en promenad i snabb takt.
Snickarbrallor med knäskydd, t-shirt samt en tunn, tunn jacka.
Perfekt klädsel för att powerwalka i.
Särskilt om det är 12+ och mulet vilket det inte var idag.
Utan idag var det 23+ och solen bara gassade från en nästintill molnfri himmel. Det blev riktigt varmdimmigt invid havskanten.
Mycket vackert.
Mycket svettigt.
Jag promenerade till mitt favvoställe för att se om om näckrosorna börjat knoppas.
Och det har de men det verkar dröja innan de blommar.
Vackert var det även där men bilderna jag tog av tjärnen blev inte så bra p.g.a det starka ljuset.
När jag vände hemåt så hörde jag flera sånglärkor och på ett ställe så badade rödhakar.
Dem fotade jag, alltså både rödhakarna och sånglärkorna.
Sånglärka som gladde mig med sin sång idag
Sedan stötte jag på en trut..det enda jag stöter på..hehe.
Den hade fullt upp med att käka fisk.
Flera paparazzibilder av hanses (nej jag vet inte om det var en han men who cares) måltid blev det.
Här är en av dem
Nu mina vänner och andra, ska jag göra lite middag.
Mycket vitlök blir det. Mmmm...det är ju inte var dag som det är pingst ju.
Glöm inte det!
//Pingst-A
Ps. Hmm..formateringen på inlägget ser inte likadan ut som på förhandsgranskningen. Men spelar roll pingisboll det är ju bara ett inlägg från en av Sveriges minsta bloggerskor... Ds
Idag, för ett år sedan, kl. 06.12 drog min allra bästa vän tillika Mannenimittliv sitt sista andetag.
Jag satt vid hans sida de sista 4 dygnen, höll hans hand, pratade och sjöng lite grann.
Jag var med honom hela vägen. Utom när han tog det allra, allra sista steget. Därlämnade han mig på tröskeln.
Jag glömmer aldrig hans sista ord. "Jag älskardig mitt lilla hjärta. Var rädd om dig. Ta hand om varandra." Jag glömmer det aldrig.
Aldrig.
Min bäste vän.
Min älskade.
Min krigare.
Som nu är borta.
Han finns inte längre.
Mer än i våra hjärtan, i mitt hjärta. Mitt lilla hjärta.
Indianhjärtat.
Går livet vidare då?
Ja, visst gör det det.
Har jag lärt mig något av detta?
Nej, inget som gjort att jag vuxit som människa. Tvärtom.
Det har varit för mycket i livet för att jag ska tycka att det varit någon lärorik upplevese.
Jag hade velat vara utan detta. Jag är inte starkare nu.
Det finns helt enkelt inget positivt i det som hände.
Ingenting alls.
I N G E N T I NG_AL L S!
Ni får säga vad ni vill.
Men så är det.
Det finns helt enkelt inget positivt i det som hände.
Jag är inte starkare idag.
Inte heller Mannenimittliv(eller är det någon som är av en annan åsikt?) Amen.
Hur har året som gått då varit?
..tufft. Mycket tufft.
Jag har ordnat med begravning enl. Mannenimittlivs önskemål.
Det har varit diskussioner hit och diskussioner dit om saker som borde varit självklara.
Ett tag hade jag alldels för mycket folk omkring mig så jag inte ens hann tänka på mig själv. Mannenimittliv tyckte ju att jag skulle vara rädd om mig.
Det hann jag knappt med ibland eftersom det var många som ryckte i mig och hade önskningar eller som bara tänkte på sig.
Och jag tänkte och ville men hann inte alltid tänka på min vilja.
Det hanns inte med.
Jag kom i andra hand.
Sedan har jag bytt bostad.
Det har gått bra även om det tog tid att packa upp alla kartonger och även fast garaget ser ut som ett drömprojekt för någon dokustylingsåpa på TV3.
Men jag trivs här- I min radhuslägenhet, i mittälskade Halland. Jag flytt int.
Sammanfattningsvis
- Sorgen har varit mycket mer påtaglig och närvarande än vad jag någonsin kunnat förstå.
- Jag har gråtit mer än vad jag trott vara möjligt, undrar hur många liter det blivit sammanlagt?
- Jag har lärt känna en del nytt folk, samtidigt som andra utfasats till att bli f.d vänner. Alltså.
Vänner som jag trodde var vänner visade sig inte vara så bra vänner.
En del andra har jag återfått kontakt med efter några års uppehåll.
Och andra är nya som blivit mycket goda vänner.
- Det har varit mycket bråk och diskussioner. Jag har skrivit ned det mesta och jag hade planer på att publicera det. Men..jag tror inte att jag orkar det..än..
- Jag har lärt mig, se där, (fast egentligen visste jag det sedan förut) att det inte alls är så att man blir starkare av allt det man går genom.
- Jag är mer rädd om mig själv numer, jag säger ifrån mer ofta än tidigare.
Det är ju mitt liv!
- Jag tänker bo kvar här nere, finns ingen anledning flytta norrut. T.o.m en grav och gravsten finns förberedd för mig.
- Saknaden, saknaden, den går inte att förklara.
Den måste upplevas. Fast helst inte.
Jahapja, då är vi hemma från Glennland. Det var mycket trevligt både att träffa söta Markattan samt andra viktiga och intressanta personer.
Efter mötet så åkte vi för att imundiga oss lite sushi.
Det var bara sådärhalvmumsigt denna gång men vi blev ju iaf mätta.
Eftersomsomliga ju tjötar på mig så lägger jag väl ut en bild från idag på mig själv!
Yeah, en råkopia med lite rå fisk i munnen
Snälla, kommentera inte mina onoppade ögonbryn, jag är nog nervös ändå över om jag var till min rätt idag eller inte.
Ni ser ju iaf att jag ler..hoppas jag.
Nu ska jag snart styla dottern genom att lägga i lite färg i hennes hår.
Det hon inte vet är att jag bytt ut guldbrunt mot tantlila..eller just det ja..hon läser ju min blogg..merde.
Sedan ska vi se en sorglig film tillsammans.
Så näsduksförpackningarna förberedda och godiset är framplockat. Snart kör vi!!
En kvinna i mina år.
Kanske de bästa det vet jag ju inte nu.
Av norrländsk börd och härkomst, numer rotad i Halland.
Här vill jag leva, om jag vill dö vet jag inte än.
