onsdag 17 mars 2010

"Onödig" kursdag

Nu ska jag iväg på en kursdag som ska handla om kriser och krishantering främst inriktat på sorg.
Först tänkte jag anmäla förhinder men nu har jag bestämt mig för att inte backa ur trots allt.
Jag är verkligen rädd för att börja gråta.
Jag har ingen som helst lust att berätta min historia för de som är närvarande även om de inte är "farliga".
Lärarinnan vet om att Mannenimittliv är död, dock vet hon inte så mycket mer än det.

Denna dag känns totalt onödig för mig därför att jag dels läst en hel del om krishantering, jag har varit med om några kriser i mitt liv, den senaste befinner jag mig fortfarande delvis i.
Jag tycker mig veta allt om grunderna och de olika faserna.
Vad detta ska ge mig för behållning vet jag inte, ärligt tror jag att det suger ut mer än ger.
Om det skulle vara tvärtom så är jag den första att be om ursäkt och få hallelujastämning.

Usch, jag tror jag ska ta på mig högklackat, kanske stillet?, så jag riktigt kan trampa till blånaglar på mina tår.
Kommer visserligen se heltöntigt ut vid det här väglaget men vad gör man..dvs Ännelaij..inte för att slippa bryta ihop.

Hörs när vi hörs
/A

Ps.
Förra inlägget kanske kan tolkas som om uppdraget jag var i väg på igår gick dåligt och att jag var ledsen över det.
Så är inte fallet.

4 kommentarer:

Cina sa...

Ibland tycker jag att det som man känner mycket motstånd innan för att göra, ger mest utdelning ändå. Som att man värjer sig för att man vet att det blir jobbigt, tungt och "besvärligt".
Tänker mycket på dig!
Hoppas din dag blir bra!
Varm kram!

Anonym sa...

Jag tänkte så här. Om jag skulle iväg på något sånt här pga sorg så skulle jag också vara rädd för att börja gråta. Men så tänker jag att jag kommer dit och där träffar på någon som du och då skulle det nog kännas bättre. Så, även om det inte ger dig något direkt så kanske du hjälper någon annan med din närvaro bara och då är det ju absolt inte bortkastat. Låter mitt tänk rörigt? Ja, kanske.
//AL

Markattan sa...

Jag hoppas att dagens kurs gick bättre än förväntat och att du fått med dig något in i den ljusnande framtiden.

Varm hand
Markattan

Ännelaij sa...

Cina
Det är sant!
Det man brukar oroa sig mest för inför blir det som blir bäst.
Nu blev det som det blev.
Tack!
Kram

AL
Dina tankar låter inte alls röriga.
Jag fattar precis vad du menar.
Dock tycker jag inte om att gråta offentligt när jag vill hålla masken.
Jag ogillar att bli sedd som någon överkänslig ty.
Nåja, det blev inte så farligt denna gång så...

Markattan
Det gick bättre än förväntat och det är jag glad över.
Om framtiden vet jag mer på måndag.
Tack!
Kram