onsdag 13 januari 2010

Tråktant

..ja det är det jag känner mig som.
Tant är OK för mig, men kombon känns inget vidare.
Men jaja, lika bra att ta tanten i kryckorna och erkänna att jag är trist just nu.
Önskar jag kunde slänga kryckorna åt skogen eller ge åt någon behövande person för att bege mig ut för att fotografera.
Samt dra på mig mitt glada face för att sätta mig ned och diskutera trevliga saker utan att längta hem till mina egna tankar som behöver bearbetas i min ensamhet.
Eller i grupp med andra som varit med om liknande saker.

Det tar sådan tid, mina vänner, att bearbeta sorg.
Man behöver komma ut, man behöver tänka på annat.
MEN man behöver framför allt att få prata med andra i liknande situation och folk som förstår.
Man måste få samtala.

I morgon så åker jag till Halmstad och jag längtar.
Det ska bli så skönt.

Några tänkvärda ord

”När du tror att du inte står

ut en sekund mer, så gör du

det ändå.”

(Författaren Isabel Allende

beskriver sorgen efter sin dotter

Paulas död)

Källa


Ha det bra
/Annelie

5 kommentarer:

Anonym sa...

inte slänga kryckor i skogen! inte skräpa ner sådär! Inte i tanken ens! tvinga på någon annan dem eller göm dem i garderoben!
klart du behöver umgås lite med olika personer ibland! Hoppas det blir lite bättre med sinnelaget!
/ingridcarlsson

Ulle sa...

Kram. Bra du kommer iväg.

Speja sa...

Det är idag då, vad skönt att du kommer iväg och kan tanka lite kraft och allt som du gör där i Halmstad.

Ha det så fint!
Kram
Speja

Markattan sa...

Ja så är det, sorgen har inte bråttom. Bra med halmstadsgruppen ju.

Markattan, skickar varma kramar

Ännelaij sa...

ingrid
Jag lovar att behålla mina kryckor i garaget.
Vem vet när de behövs igen...
Sinnelaget blir nog bra i sinom tid.
Det tar tid.

Ulle
Ja.
Kram

Speja
Jag har tankat...massor.

Tack!
Hoppas du också har det bra
Kram

Markattan
Sorg tar tid.
Det är jobbigare än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.
Halmstadsgruppen (och den andra gruppen) är ovärderliga.

Tack
KRAM