Märkligt och ev. förord

Jag har nyss varit ut en vända till fyren. Jag hade med mig kameran men det fanns inget nog intressant att fånga på bild.
När jag gick in via grindarna till fyren kom tårarna då jag kom att tänka på hur många gånger jag och Mannenimittliv gått kring fyren, hur vi kyssts, hållt varandas händer och pratat om trevliga men också allvarliga saker..
Mina tårar hejdades nästan på sekunden då en hund började skälla ut mig.
Jag blev inte rädd bara överrumplad.
Då fick jag inte grubbla och gråta i fred vid fyren idag.
Men det gör inte så mycket.
Det kommer fler tillfällen.

Under tiden som jag vandrade vid havet så kom jag på en början till förordet på min bok som någon gång ska bli skriven.

På väg hem så ser jag ett brudpar som ska bli fotograferade vid Morups Tånge.
Glada, vackra och förväntansfulla. En fin bil av något märke som jag inte känner igen väntar på dem.
Undrar om det är ett gott tecken att se brudpar utan att man väntat sig det?

Tyvärr verkar min stationära dator vara lite skum.
Kanske hårddisken är på väg att lägga av eftersom det nu krävdes tre gånger för att den skulle starta.
Hard disk failure låter inget bra, är inget bra.
Vi ses när vi ses

Jo, det var så sant..förordet ja, oredigerat och det är bara en början

"Jag var mitt inne i en livskris då du gav mig två böcker och sa
"- Läs dessa, de kan ge dig styrka. Egentligen vill jag inget annat än att krama dig men jag kan det inte."
Men du gjorde det ändå, kramade mig.
Det var så det började.

En dag i april från ett fönster ut mot havet på våning 6 på Halmstads sjukhus ser jag ett svart fartyg segla in mot hamnen.
De kommer för att hämta min älskade var min första tanke.
Långsamt, långsamt seglade det in.

Men det var inte dags än.

Inte den dagen, inte den natten utan morgonen därpå.
Kanske seglatsen väntade på att du skulle göra dig redo.
För den sista färden.
Du klev på klockan 06.12 den 18 april 2009.

Du är en del av mitt liv och min sorg"

/Annelie