Motgångar men en ljuspunkt

Var inte rädd för mörkret
Var inte rädd för mörkret
Ty ljuset vilar där
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är
I ljusa irisringen,
du bär en mörk pupill
Ty mörkt är allt,
som ljuset med bävan längtar till

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär
Erik Blomberg

Det är en av mina favoritdikter.
Jag är inte rädd, bara ledsen.
Det är mycket nu..igen.
En del av er undrar hur jag orkar.
Och så gör även en del av mina IRL-vänner samt släkt.
Saken är den att det är knappt att jag gör det.

Orkar alltså.

Men jag tar en dag i taget.
En tår i taget, som blir en miljon tårar vid dagens slut,

Igår var en tung dag.
Likaså idag.
Just nu överväger jag om jag ska berätta för er om vad det handlar om..
Men jag avvaktar.
Måste tänka på saken.
Det är för mycket att berätta det i en blogg.
Det får bli i boken som jag ska skriva klart under hösten/vintern.
Köp gärna den.
Överskottet går direkt till min hämtsushi.

Idag ringde min vän proffsfotografen mig.

Kameran har såklart inte kommit men ett objektiv samt minneskort har gjort det. Men han lånade gärna ut en av sina kameror under helgen då jag hade velat ha en "min" blivande kamera.
Men näe..jag vill inte låna hans kamera så jag får fota med min älskade G9 och sedan hoppas jag att det regnar så att jag är en av få som har vattenskydd.

Hoppas ni har det bra
/A