Tack & språkförbistringar

Igår var ingen lätt dag som ni ju vet.
Massor av tankar, mängder av tårar och en kropp som bara inte orkade så mycket..
Tack för alla era fina kommentarer.
De värmer.
Kram

Idag när jag kollade Markattans blogg så kom jag att tänka på några saker jag varit med om.
Kan hända att ni hört det förut men..det bjuder jag på.
Återvinning är ju inne, så är jag också.....no´t.

När Blivandepsykologdottern var liten så hade vi en granne som hette Irma.
Irma var inte alltid världens roligaste person direkt.
Därför omdöptes hon till Orma av oss stolta föräldrar. Dottern var redan då söt som socker, hon lärde sig prata tidigt så vid 1,5 års ålder var hon en fullfjädrad konversatör.
jaja, lite överdriver jag som stolt förälder...

Så en dag mötte vi Irma med sin 40-åriga dotter i trappen.
Blivandepsykologdottern kallar damen ifråga för
... Orma...
Jag rodnar och säger:
- Nämen älskling hon heter ju Irma.
Dottern:
- Orma!
Orma (flåt) IRMA säger:
- Nämen lilla söta du, Irma heter jag!
Dottern:
- Orma!
Ormas (menar Irmas) dotter säger:
- Men ååh det är inte så lätt att uttala ord rätt när man är så liten!
Jag:
- Näe, det är ju inte det!...puh..
Därefter så kallade vi alltid den lilla irmen vid rätt namn.

Nåväl, Mannenimittliv och jag kunde ju inte heller låta bli att döpa om folk och företeelser vilket återigen skulle göra mig generad.
Här i samhället har vi en samlingslokal.
Vilket vi döpte om till samlagslokalen.
Det hade vi skitkul åt och vi pratades vid om att man inte får säga fel.
Och..ja just det..
Det händer mig.

Då närjag sitter och pratar om seriösa saker med en person som driver ett företag.
Jag säger:
- Men då kan ni ju använda samlagsloka..samlingslokalen!
Hon höll masken.

Ja, och jag behöver väl inte säga att vi har en samhällsförening här också?
..ehhrrm...

Take care
/A

P.s
Ja, smeknamn på olika folk vill jag inte skriva ut här.
Utifall att...
*ehum bakom flöte* och en del andra skulle hitta hit.
D.s