torsdag 2 december 2010

Jag vann

Ni vet den där hemliga grejen som jag inte velat dryfta offentligt via bloggen.
Idag fick jag ett brev.
Man kan säga:
Jag vann.
Den 7/12 är nästa brytpunkt för det slutliga målet.

Jag slipper ta steget och göra hela historien offentlig.
Tack Gode Gud för det, för allas skull.

Jag är glad över att detta snart funnit en lösning.
Hujedamig, såsom jag har kämpat.
Mannenimittliv stod vid min sida när han levde och han gav mig stöttning på alla vis under ett antal år.
Och nu:

  • Tack vare att jag stod på mig.
  • Tack vare att jag orkade kämpa.
  • Tack vare att jag ägnade massor av timmar till att skriva till olika instanser så är sakfrågan snart löst.
Och inte minst
  • Tack vare att en närstående sa sin mening så har jag nu vunnit!
  • Det finns en rättvisa i världen. Det vågar jag äntligen tro på.
Så det hela löser sig så småningom.
..puh..

Men det är inte bara jag som är en vinnare.
Det är ju någon annan jag också kämpat för.

Lite musik på det?

Jag vet att jag är stark men jag förstår inte själv var jag får min kraft ifrån.
//Kämp-A

5 kommentarer:

Ulle sa...

Om det är på sin plats att säga grattis, så gör jag det. GRATTIS! Annars vet du ändå vad jag menar.
Kram

XXX sa...

Jaaaa, hurra, grattis, strålande...och Ja, du är en stark människa.

strandskatan sa...

Gott att höra ! Vad det än är du har behövt strida för så kan du lägga din energi på trevliga saker i fortsättningen.
Bra kämpat och ha en trevlig helg !

Cici sa...

Det låter som om det vore en allvarlig sak och att det är skönt för dig att det snart är över. Att du dessutom stridit för en annan person är beundransvärt. Hoppas att du har en lugn och skön period framför dig nu.

Ännelaij sa...

Ulle
Tack!
Ja, jag vet vad du menar.
Kram

Den låtsatshemska tvillingen
Ja hurra!
Äntligen.
Så mycket tid, så mycket kraft och så många tårar.
Ja, jag är stark även om min ork inte är oändlig.
Ibland så är även jag svag och känner att jag inte orkar längre.
Ibland är det för mycket.

Strandis
Ja, bra kämpat av mig.
Det gäller att inte ge sig.
Och det gör jag inte om det gäller viktiga saker.
Även om jag flertalet gånger varit på väg att ge upp p.g.a så många hinder på vägen.

Önskar även dig en trevlig helg!
Kram

Cici
Ja, det är en allvarlig sak.
Där jag pratat både för min del och för en annan person.
Det hela löste sig genom att jag stod på mig.
Om jag inte gjort det så hade jag ångrat mig för resten av mitt liv.

Vidare så är det så att jag hade kunnat trycka på den röda knappen och då hade detta blivit offentligt på det viset att media hade uppmärksammat det.

Nu är det nog uppmärksammat så en del som gjort fel har ändå fått sig en näsbränna och en process har dragits igång.

Ja, jag hoppas på att få sätta mig ned och slippa att fundera på det längre.

Ha det bra

Kram