Igårkväll åkte vi till Skrea strand för en liten promenad.
Kameran var med men det blev inga unika bilder mer än på barn och svärson.
Och de är ju såklart unika.
Självklart så möter jag en massa par som går hand i hand, nojsar, kramas eller bara promenerar.
Det gör ont.
Jag får en massa tankar och flashbacks eftersom Mannenimittliv älskade havet och att promenera längs stränder och bara njuta av utsikten.
Å andra sidan om han levt nu och varit frisk så kanske jag inte skulle uppskatta detta lika mycket?
Vad vet jag
Det gör mig iaf ledsen att han inte finns med oss nu, med mig.Blivandepsykologdottern fastnade med sitt finger i våtservettbehållaren..
undrar vem hon brås på?
Tur hon kom loss annars hade hon varit tvungen att bli vänsterhänt.
Idag åker vi troligen till Tylösand, fler foton lär det bli.
Jag hoppas det inte blir affärsbesök för det orkar jag inte riktigt med just nu.
Men..vi får se, jag får anpassa mig efter de andras vilja.
Jo, just det, Markattan och Den inte hemska tvillingen har en syster som gör silversmycken.
Alltså, snacka om att de systrarna är kreativa och duktiga.
Kolla in hennes hemsida här!
Jag ska handla av henne så fort jag glömt min TV...eh..
Ha det bra
/A
6 kommentarer:
Älskar också att promenera längs stranden, det något med vidder och frihet och...ja, härligt är det. Det är nog sant som du säger att man tar mycket för givet, uppskattar det men kanske inte tillräckligt...
Tur att dottern klarade sig ur servettasken. Hade kanske blivit besvärligt att bli tagen på allvar i sin roll som psykolog annars;)
Ha det fint!
Speja
Öppna vidder, hav och klippor. Det är något alldeles särskilt.
Ha det gott!
Varmaste kramen!
Speja
Ja, det ÄR verkligen härligt att promenera invid havet.
hehe, ja det är tur att hon tog sig loss.
Hade sett konstigt ut att gå omkring med en våtservettburk hela tiden.
Cina
Ja, det är något alldeles särdeles fantastiskt med hav, stränder och obruten horisont.
Kram
ja havet e både vilt,farligt o vackert....de e väl de som ger känsla.O btw ja kan ana ett bakomliggande trauma i dottras fingerfastnande...moahahaha/mvh måjkol fråjd
Ja havet..det e nog det mest rogivande som finns tror jag..o det har nog med vågorna att göra..den eviga uråldriga rörelsen som alltid pågått o alltid kommer att pågå.. Fast naturen över lag ger kraft o ro..det märker jag verkligen häruppe..det e ju höst här nu..ja i stort sett i alla fall..o hösten häruppe har jag inte upplevt sen jag var 5..så det e stort o nytt att vara i det.. Kram
måjkol fråjd
Ja, det är verkligen vilt och vackert.
hehe...troligen så är det något trauma...hm..vad det nu kan vara.
engelsson
Jo, havet är speciellt.
Visst är det så att i naturen så finner man ro.
Antar att det är en viss krispig kyla i luften nu däruppe.
Ha det så bra
kram
Skicka en kommentar