Bild jag tog idag
Vilken dag det har varit.
I morse ringde min vän proffsfotografen mig för han var här i krokarna.
Jag sa-
Men åh jag ser ju ut som en överkörd iller just nu!
Han förstod att det inte var läge att träffas hemma hos mig just då.
Men vi hann iallafall pratas vid om fotografering, min nya kamera samt annat.
Sedan har telefonen gått varm här ett tag.
Ja, jag vet inte vad jag ska säga men kul är det inte.
Jag har funderat på ett mail som jag ska skicka vid lämpligt tillfälle, jag måste bara avvakta vad som händer härnäst.
Många tankar trängs i mitt huvud, livet känns ganska så rörigt nu.
I morgon åker jag till Halmstad för den första träffen för oss som drabbats av sorg mitt i livet.
Igår fick jag brev om att vara med i en 'sorgegrupp' här i närheten, det ena utesluter ju inte det andra så vi får se om jag är med i bägge två eller bara i en av dem.
Vi hörs när vi hörs
/Rör-A
onsdag 23 september 2009
Pressad & tyngd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Va? Har du fotat det där? Fantastiskt vackert. Resten du berättar låter mindre vackert. Lider med dig.
Varm hand och kram
Markattan
Markattan
Ja, det är jag som har fotograferat det.
TACK!
Tycker också om bilden.
Resten..ja..inget skoj alls men...
Kram
/A
Men vilken fin bild. Jättesnygg, den skulle göra sig på väggen som tavla...tänker mitt sovrum...Nä jag ska inte sno den, det lovar jag. Men fin är den.
Vilket grymt härligt foto..me like
Du, ett klokt och modigt beslut med sorgegrupp, en liten fin dörr av möjlighet. Att bara få vara, där man är med - allt. Vara sig själv , äkta sann, mest mot sig själv, sin unika situation i livet. Jag har genom åren som ledare för dessa sammanhang, lämnat dessa stunder mer rik på allt, och som jag hoppas -ödmjukhet!!Några av dessa är idag mina livsglada vänner, därför att dom gav sig själva en fin livsgåva...Många fler borde ta chansen, kliva över den svåra tröskeln, ge sig en fin livsmöjlighet, allas liv är värda detta.Från hjärta till hjärta:Lycka till/thomas
Den låtsatshemska tvillingen
OM du nu vill ha den utskriven så kan jag skicka den till dig.
Den blir nog inte så bra att skriva ut i A4-format från hemsidan och hänga upp.
IFALL att du nu skulle vilja skriva ut den i större format än A4samt på specialpapper såsom canvas så kan jag skicka den i större format till dig.
Tror originalet har med hela bubblan..annars tar jag bara en ny bild.
engelsson
Tack, jo den blev hyfsat bra.
Kul att arbeta med macroobjektiv.
filosofen
Ja, det känns bra att vara med i sorgegrupp.
Trots att jag pratar med ganska så många personer och skriver av mig på bloggen så känns det bra att träffa människor i liknande situation.
Man vill ju inte nöta ut vänner med sitt eviga prata om sorgen.
Det är intressant att lyssna på andra människor som har något att berätta.
Varje själ har ju sin historia. Och sorgen ser olika ut för varje person, även om det finns gemensamma drag.
Du verkar vara en ödmjuk person så jag förstår att du fått fina vänner efter dina samtal.
/Annelie
Å kan du? Å tack! Å vad glad jag blir. Snälla snälla du.
Den låtsatshemska tvillingen
Javisst, nemas problemas.
Meddela mig bara hur du vill ha det.
Utskrift eller bara filen.
Jag skickar utskriften i A4 gratis till dig om du skickar mig din adress via e-post.
Du har ju gjort ett jättefint halsband till mig så...
Vill du ha filen i större format för utskrft så skickar jag den till dig via e-post.
Nja, min tänkta ödmjukhet, lär vara en fråga för himlens rådslag av änglar.Det är en stor svårt konst, som säkert konst-närer kan hålla med om en slags, livets konst- fack ha ha ha
Förlåt, min konst-ighet, tidig morgon. Snart tjänst, sen full rulle på mitt stamställe med härlig fredagskväll, galna härliga älskvärda människor... Min sk "Hobbyförsamling". Där finns allt: god mat, dryck och floder av skön gemenskap, vad mer kan man begära i sitt liv???/t
filosofen
Ja, dt är en konst att vara ödmjuk.
Själv är jag nog bara konstig.
Det låter härligt med god mat, dryck och gemenskap.
Det kan knappast bli bättre.
Skicka en kommentar