måndag 7 september 2009

Möbelbygge och tårar

Lördag natt samt på söndag har jag ensam skruvat ihop två stycken möbler.
Den ena möblen är ett skåp med glasdörrar avsett för att ha böcker i.
Jädra duktigt gjort av mig om jag får säga det själv och det både får och gör jag.
Jag är envis som få och kan själv så jag bad inte om hjälp.

Till middag så grillade vi, dotra hade gjort marinaden till köttet så det blev verkligen gott.
Vi satt ute på altanen och åt jag satt med utsikt över "mitt" hus.
Plötsligt blev allt för mycket.
Jag försökte hålla masken och tänka på annat men det lyckades inte så svärsonen frågade direkt vad det var.
(jag har inget pokerface direkt har jag fått höra)
Då kom tårarna som ett brev på posten.

Huset som jag älskade ska säljas.
Någon annan ska gå i "min" trädgård och beundra rosenbuskarna.
Någon annan ska sitta i uterummet och dricka elvakaffe eller äta middag,
Någon annan är inte jag.
Och det gör ont.

Tidigare har det känts helt Ok att huset säljs och att jag bor tvärs emot och ser dem vara glada när de fixar och donar.
Nu vet jag inte.
Visst vill jag bo kvar i lägenheten med dess fina utsikt men..
Jag vet inte om jag orkar se andra personer ta över "mitt" hem.

Jag vet inte hur jag ska orka.
Det har varit så mycket tråkigt som har hänt under loppet av 1,5 år.
En del tråkigheter vill jag inte skriva ut här.
Men..
Den svåra sjukdomen som bröt ned min älskade så fort, för att sedan rycka bort honom.
En flytt.
Bråk om löjliga saker och om stora, viktiga saker.
Varför skulle det behöva bli bråk det var det sista Mannenimittliv ville!
Nu huset som om ett tag kommer att bebos av andra personer.

Livet är för mycket nu, har varit för mycket.
Vad vill livet med mig?
Bryta ned mig totalt eller?
Grattis livet då kommer du att lyckas.

/A

6 kommentarer:

Den hemska tvillingen sa...

Vännen, förstår hur hårt det där känns. Men om du ger Livet fribiljett till att bryta ner dig så kommer Livet att lyckas.
Du måste ju bjuda motstånd, ge livet en jävla match helt enkelt och du är ju redan uppvärm och mjuk i musklerna.
Dra på dig handskarna och smocka till den där typen nu så att du så småningom kan stå som segrare.
Du har ju världens bästa supporter som sitter och heja på dig i himlen.
Förmodligen blir du nu ledsen av mina ord men du VET att jag har rätt. Se så, upp i ringen igen.

Speja sa...

Åh, vad ska jag säga, jag blir så ledsen av att höra om allt som hänt dig. Förstår att det känns tungt med huset, eller rättare sagt hemmet som rymmer så mycket mer än möbler. Minnen och känslor sitter ju liksom i väggarna. Men jag tror inte på att livet bryter ner dig, du har för mycket jäklar anamma - det märks i din blogg. Vill inte låta hurtfrisk, men jag tror verkligen på dig och din härliga humor. Du har så mycket att ge!

Kram
Speja

Susanna sa...

Rara du...Du kommer att klara det som är i livet...SPARKA, SKRIK och GRÅT...när DU vill...! Och med din underbara humor så SKRATTA mycket oxå...:)

Ang ängeln som du älskade...det var den jag köpte till Emma, blev ju totalförälskad i den...:)

Kramar

Ännelaij sa...

Den inte hemska tvillingen
Jo, jag vet att jag inte ska tillåta mig att brytas ned.
Men det är inte så lätt.

Nej, jag blev inte ledsen av dina ord, kan inte bli mer ledsen än vad jag är nu..eller så kan jag det... Och Ja, jag vet att du har rätt.
Ska försöka ta mig upp i ringside igen.

Speja
Javisst har jag en massa jävlaranamma.
Får hoppas det räcker.
Tack för att du tycker jag har humor, just nu känner jag mig humorlös..
Kram

Susanna
Jag gråter mycket, det helar.
Däremot skriker jag inte..
Skrattar gör jag emellanåt.
Mindre än tidigare men ändå.

Ååååååååh, den ängeln är såååå fin!
Förstår att Emma blev glad
:)
kram

Cina sa...

Här kommer jag insusande .... och blir så berörd av ditt inlägg. Håller med föregående talare! Du har kraften inuti dig men det är klart att sorgen tar! Och det är klart det är svårt att se någon annan vara i "ens hem". Det är ju ditt hem i hjärtat!
((När vi skilde oss var jag tvungen att sälja huset. Jag älskade det och tomten. Det var många kvällar jag satt i mörkret utanför i bil och kollat in huset och dem som köpt det FAST jag blev så ledsen och upprörd. Och j-a skitkärring som satt och drack kaffe på MIN trapp!))
Det fanns ett annat hus till mig, fast det kunde jag inte se då.
Du har verkligen din humor, din kraft! Du kommer att komma upp i ringen igen! Vi är många som tänker på dig!
Varmaste kramen!

Ännelaij sa...

Cina
Tack
Vad fint skrivet av dig Cina.
Jag blir så rörd av din berättelse.
Ja, kanske jag hittar ett annat hus..vi får se vad som händer med den saken.

Tack för dina/era tankar
kram