måndag 14 september 2009

Märkligt


Igår hade jag tänkt åka till Mannenimittlivs grav men jag sköt upp det tills idag.
Ibland har jag tur.
När jag kommer dit ser jag en bil utanför och jag anar vad det kan vara, när jag kom närmare fick jag det bekräftat.
Det var stenhuggeriet som kommit med stenen.
Jag hade ingen aning om att de skulle komma just idag, vad glad jag blev att jag prickade rätt!
Den blev bra, bara en liiiiten grej, men det löser sig den dagen jag ligger där.
Det förutsätter jag.

Jag planterade en miniros där i juli och tänka sig, den ser fortfarande fräsch ut.
Ingen ohyra eller så.
Sedan planterade jag också två klockljung där, det blev fint.
Om jag grät?
............
F.ö vill jag uppmana er som gillar att läsa att gå in på Markattans blogg och kolla in hennes boklista.
Hon vill göra sig av med en del böcker och det enda som du behöver göra är att betala portot för böckerna.
Det är himla bra med återvinning!

Ses när vi ses
/A

6 kommentarer:

strandskatan sa...

Minirosor är väldigt tacksamma att ha på graven. Jag brukar ha sådana på mina föräldrars grav. På hösten tar jag hem dem och planterar i trädgården. Nästa år blommar de igen.
När det gäller gravstenen så blir det så påtagligt när man ser namnet ...usch, det är tungt och jag förstår att tårarna kommer.
Ändå är det fint när den kommer på plats.

Susanna sa...

Lämna aldrig nåt till morgondagen som du kan göra idag...det stämde ju inta alls på dig...vad fint att du fick komma just när gravstenen kom även om det såklart är tungt för dig...vacker ros...

Tänker på dig...kram

Ännelaij sa...

strandskatan
Vad bra att de fungerar med minirosor.
Jag är inte ännu inte riktigt klar med vad jag vill ha där.
Tycker minirosor är söta men har för mig de lätt får ohyra precis som vanliga rosor.

Jag ska ta hem dem senare i september så får vi hoppas de klarar sig.

Det är tungt att se namnet hugget i sten.
Tungt men fint ändå, bättre än ett träkors.

Susanna
Näe, idag stämde inte den devisen på mig.
Tack, dina tankar värmer.
kram

engelssone sa...

Ojdå..ja det förstår jag kändes speciellt att komma precis när stenen anlände..kramar om

Cina sa...

Tänk att det blev så! Ibland undrar man ju, vad som styr våra beslut och val vi gör. I alla fall gör jag det. Mina varmaste kramar till dig! Jag blir så berörd av dina ord.

Ännelaij sa...

engelsson
Ja, det var märkligt.
Känns som om Mannenimittliv hade ett finger med i spelet.
Han vet att jag skulle velat vara med då gravstenen sattes på plats.
kram

Cina
J, jag undrar också. Och jag tror i detta fall att det var menat att jag skulle komma precis då´, precis vid den tiden eftersom jag hade tänkt åka bra mycket tidigare på morgonen men av olika skäl så blev det just då.
Kram