Lika och olika

Idag åkte jag iväg till la stada för att handla lite.
Det ångrade jag ganska fort då säkert hela staden samt alla turister tänkt sig samma sak. Jag vill inte ens tänka på hur det ska se ut på Ge-Kås idag.

Nåväl, på COOP Forum ser jag ett sött par, de är långa, snygga båda med asiatiskt utseende. De pratar Stockholmska.
Med sig hade de två barn.
De barnen såg helsvenska ut.
Jag hajade till.
Alltså det hade jag inte gjort ifall jag sett ett svenskt par med en liten kinesisk flicka. Men nu...

Får väl erkänna att min fantasti slog i skallbenstaket medan jag stod i kassan. tänkte på dolda kameran etc....hehe..

Väl hemma så surfar jag runt lite grann och läser detta-
Årets pride slogan är Heteronormen stinker.

Då blir jag ganska irriterad.

Herreminje är det några som vill vara som hetereos så är det ju homosexuella.
Eller?
Man hade ett krav att få gifta sig (som hetereos får göra), inte bara ingå i partnerskap.
Man kräver att få skaffa barn fast det egentligen inte går fysiskt.
Man kräver att få adoptera barn.
Man tycker att surrogatmammor ska tillåtas i Sverige så att en av fäderna kan bli biologisk fader.

Är inte detta heteroliv att leva som en familj med barn och ingå äktenskap?
Om man nu inte vill leva hetereoliv så får man ju leva det liv man kan få efter sina förutsättningar.
Vilket åtminstone innebär att man inte kan få barn.
Hoppas verkligen ni förstår att jag inte har något emot homosexuella.
Och om man får gifta sig så ska samma regler gälla som för oss andra.
Störst av allt är kärleken.

Det jag har något emot är pridefestivalens slogan.
Den är ju verkligen så fel som den kan bli, dessutom diskriminerande.

Någon som skriver lite mer och bättre om detta än jag är Unni Drougge, läs här.
Inte heller Tiina Rosenberg är nöjd, Näe, Fi fasingen säger hon.

Tänk vad olika men ändå lika vi är.
/A