Jag har beställt tid för klippning åt farfar/svärfar.
Att han blir fin(are) det är jag övertygad om. Dock överraskade han mig igår genom att säga att HAN ska fixa ögonbrynen!
Cheezus!
Jag frågade om han tänkte noppa dem men näe han tänkte klippa dem.
Hmm..tydligen anser han att han (också) har Bresnjevögonbryn.
Farfar är en riktig copycat dock har han inte pratat om slingor.
Inatt och i morse låg jag och funderade.
Inga roliga tankar och jag blev så ledsen.
Det är faktiskt så att Mannenimittliv är borta!
För alltid!
Saker jag vill berätta om de kan jag inte. Inte på samma vis.
Mina sorger, min glädje, mina funderingar de har jag ingen som jag kan delge.
Jo, visst har jag folk att prata med, det är inte det.
Men min älskling är borta.
Borta som i borta.
Finns inte som i finns inte.
Och jag är ensam kvar, jag måste reda ut massor av saker. Jag måste facea och prata med en del personer som inte är så roliga.
Jag är rädd för att det inte blir lätt.
Rädd för att det blir bråk och arbetsamt.
Hur ska jag orka?
/A
fredag 1 maj 2009
Farfar copycat - jag förstår men inte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag låg med samma tankar i natt. Även om det inte är samma sak för mig som för dig, såklart! Men det känns liksom ogreppbart på något sätt. Overkligt och som att man inte förstått det ännu..
Hoppas att allt som ska tas itu med går någorlunda smärtfritt till. Så det inte blir än mer att tänka på för dig :(
tänker på dig. Snart nere!
Puss Från Blivandepsykologdotter :)
IJa, det ÄR verkligen ogreppbart.
Jo, vi får hoppas på att somliga saker inte blir så som jag fruktar.
Längtar efter dig!
Puss
Skicka en kommentar