tisdag 3 november 2009

Stamcellsforskning

Under två års tid har jag intresserat mig för stamcellsforskning p.g.a Mannenimittlivs sjukdom.
Ja..som amatör och anhörig alltså..
Det finns ett stort intresse för detta inom medicin och forskning när det gäller en mängd sjukdommar. Inte bara cancer utan även MS och ALS.
Mannenimittliv gick ju som skrivet var genom en autolog stamcellstransplantation.
Den blev lyckad..väldigt lyckad.
Inga spår av sjukdomen syntes. Vi visste att elakingarna lurpassade där i bakgrunden eftersom det var hans eget DNA som fördes tillbaka i kroppen efter att immunförsvaret hade slagits ut.
Att ta stamceller från någon anhörig eller så var inte aktuellt eftersom försök visat att det inte varit så lyckat med hans diagnos.

Men..sjukdomen kom tillbaka, väldigt snabbt.

Hursomhelst så är jag väldigt glad över att forskningen fortsätter.
Och någonstans ute i medicinforskningens provrör så görs kanske just nu försök på Mannenimittlivs stamceller som blev över vid donationen.
Så på något vis finns han här..eller där..kanske fortfarande djupfryst men..hans DNA har nyttjas eller ska nyttjas för forskning.

Det värmer mig.

Malou von Sivers har i veckan ett tema i sitt program "Efter 10" som handlar just om stamcellsforskning.

Se och hör gärna detta program om en flicka som nu är helt botad från sin svåra leukemi just genom stamcellstransplantation.


Och han blev botad från sin avancerade prostatacancer

Förstår om ni tycker att jag är nördig.
Ni har rätt.

Jag är det.

Ha det bra
/Nörd-A

10 kommentarer:

Ulle sa...

Du är inte nördig, i alla fall inte om det skulle vara någonting negativt. Jag tror han kommer bidra i hög grad till forskningen med sitt DNA. Det är stort!

strandskatan sa...

Har man haft någon i sin närhet som varit svårt sjuk inser man hur viktig all forskning och alla organdonationer är.
Det är en gåva att kunna ge.

XXX sa...

Nördig du??? Inte då.
Det är ju viktiga grejer ju.

Ännelaij sa...

Ulle
Jag ser det inte som något negativt.
Visst är det stort!
:)

Strandskatan
Ja, det är en gåva.
Verkligen stort, kanske hans celler bidrar till att få fram bättre mediciner.
Det känns bra.

Den låtsatshemska tvillingen
Ja, det är viktiga grejer!
Men jag är nog allt lite nördig..fst det är jag stolt över.
:)

Cina sa...

Viktiga grejer som sagt!
När jag jobbade som undersköterska på onkologen fick jag lära mig en hel del om det. Både genom fakta, patienter och anhöriga jag mötte.
Det är intressant, stort och alldeles nödvändigt!
Varm kram!

Speja sa...

Absolut inte. Det här är ju angeläget och berör ju dig i allra högsta grad. Det känns stort att man efter sin död kan bidra till något så bra.
Kram
Speja

Susanna sa...

Du är den nördigaste nörd jag vet...och jag är oxå stolt över dig...:)
Min Emma jobbar ju på onkologen så jag vet hur viktigt detta är!
Kramen

Anonym sa...

tycker du har viktiga o sunda intressen du!!/mojkol

Ännelaij sa...

Cina
Visst är det intressant!
Jag förundras över hur mycket man kan göra nu..och vad man kommer att kunna göra i framtiden.
Kram

Speja
Detta är verkligen angeläget.
Och stort.
Självklart så står denna forskning mig varmt om hjärtat.
Och..ja..det är bra att min älskades celler kommer att användas även om han är borta.
Kram

Susanna
Haha, vad go du är!
Låter bra att du är stolt över mig.
Det värmer.
:)
Åh!..jasså..du får hälsa Emma så mycket.
Kram

mojkol
Tack!
Nu ska jag bara hitta ett par bra och passande glasögon så innanmätet passar till utanmätet..typ
Kram

engelsson sa...

Neeee inte e du ett dugg nördig,,förstår att detta känns angeläget..kramar om varmt