Vitsippor som jag fotograferade idag
Om man ska lyssna på min svärfar, a.k.a farfar, så mår jag bättre.
..eh..iaf så har han berättat det via telefon till en del folk.
Tydligen är jag inte lika ledsen längre?!?
Bra då vet jag det...också.
F.ö så har vi varit och kört runt lite grann i förmiddags. Vitsipporna blommar som aldrig förr ute.
Och jag som inte orkar njuta lika mycket av det utan tycker att livet är orättvist (om jag nu får säga det själv).
Förstår om ni som läser detta tycker att jag inte är så intressant och rolig längre.
Fine, då är vi överens om detta.
Under rundturen såg vi också en iller.
Ja, jag stannade bilen och tillfälle för fotografering gavs.
Bilderna blev inte så bra men...ändå.
Naturen slutar iallafall inte att leva även om det känns så.
Även om jag inte glädjs åt prakten så fortsätter tydligen livet som vanligt, jorden snurrar på och solen den bara skiner.
/A
2 kommentarer:
Efter vad jag förstått tidigare så tänker jag att svärfar kanske är mer orolig för dig än du kanske vet. Att han kanske till andra därför av mer lättnad att du verkar kunna fungera med hans utgångspunkt (som jag inte vet) känner att du mår bättre.
Jag hoppas att det är så. Jag kan förstå att det känns ganska bakvänt och kanske också förringande för dig som person som sitter där mitt i all kaos, känslor, sorg, tomhet och kanske också övergivenhetskänsla, att på avvägar få höra att du verkar må bättre.
Jag har märkt på andra att behovet att bekräfta att annan mår bättre ofta bottnar i egen otillräcklighet.
Mina snurriga tankar som jag tänkte skriva i går redan men det blev annat som tog min hjärna.
((((Kramar och omtankar)))) Annelie
CarinaJa, svärfar ÄR orolig det vet jag.
Han menar verkligen inget illa.
Jag mår inte bättre mer än stundtals.
Ibland glömmer man vad som hänt.
Jag förstår att andra VILL att jag ska må så bra som möjligt.
STORT tack och många, varma kramar för dina omtankar!
/A
Skicka en kommentar