Inlägg 1000

Ja, nu var vi framme vid det tusende blogginlägget.
Det har varit en resa för mig.
En lång och bitvis tung resa.
Inte visste jag när jag började blogga den sjätte september år 2007 att mitt liv skulle förändras så mycket som det har gjort.

Det har hänt så mycket på två år.
Hade jag vetat vad som legat framför mig den dagen som jag satte mig vid datorn för att börja blogga så, då vet jag inte om jag hade fortsatt.
Det är bra att man inte vet vad som väntar en i framtiden.
Tänk om jag vetat allt detta?
Hade jag orkat med den vetskapen?

Att ta en dag i taget är nödvändigt.
Hur ska man annars orka när motgångarna står på kö för att välta en.
Precis som ett dominospel.

Jo, jag har fått höra 3132876 ggr att jag är stark.
Sant.
Tackar för det.
Men för att vara otacksam så säger jag bara:
Jag ger själva den i om jag har blivit starkare av de prövningar som jag ställts inför.
Jag struntar i dem.
Hellre hade jag varit oceaner gladare.

Och ärligt talat.
Tror ni verkligen på att man bara blir stark av påfrestningar och motgångar, av sjukdom, död och bråk?
Det tror inte jag på.
Inte när man sedan tidigare har en del sorger i sin ryggsäck.
Då blir tyngden större än styrkan.

Nåväl här lite musik, jag brukar kalla det för lätta inlägg men, det är min blogg.



Sedan en till favorit, "bara" med text.
Peter le Marc.
Vaggsång kl 4

När dom lägger ner mej
Lugnt och stilla
När dom lägger ner mej djupt
Då ska jag ännu minnas när vi låg i gräset
Och himlen
Just när ovädret bröt ut

Ge mej nåden att få gråta
Som ett barn
Att få falla stumt och mjukt
Och jag ska aldrig, aldrig mera, vara modlös
Jag har varit där förut

Jag har blivit bortbytt, köpt och såld
Baktalad, grundlurad, tagen med våld
Men jag har bränt alla pengar, gjort mej av med allt
Nedför mina kinder rinner regnet kallt
Mitt hjärta slår så fort och fast
Ännu en natt som villfaren gast
Och fortfarande, fortfarande en främling

Det borde blivit en morgon, blivit gryning
Det borde blivit ljusan dag
Men för ett ögonblick är allting lika stilla
Som när vi låg i gräset, du och jag
Allt är bra nu

Text Peter le Marc

Take care
/Tusende-A