tisdag 8 december 2009

Lucka nummer: 8

I slutet av 90-talet åkte Kalenderflickan, nyseparerad, tillsammans med två väninnor som nyligen fått barn till Kanarieöarna.
Det blev en resa de sällan glömmer.

På planet så var det filmvisning och samma takt som vinet fuktade deras strupar så fuktades även deras ögon med tårar.
Väl framme i öknen. Ja, Maspalomas ligger invid öknen och var lika skojsigt som..just det.
Så checkade damerna in för att upptäcka att det fanns kackerlackor.
Eftersom alla tre var skraja för småkryp så sov de alla i dubbelsängen..eller sov och sov, de hade alla tre ett öga öppet hela natten.

Dagen efter fick de ett nytt rum utan ohyra.
Då säger S att hon vill kolla in affärer shoppingtokig som hon var..är..Så truppen samlar sig och går ut för att shoppa. Och de går och går och går..sedan kommer de fram till ett supermarket.
Lyckan var gjord..typ..

Nåja, senare slänger de sig vid poolen och solar vilket en man, typ 30 år äldre än dem, uppmärksammar och aldrig slutade göra under den veckan.
De ser framemot för att åka till 'välkomstfesten' men missar bussen.

Nästa dag bestämmer de sig för att ta bussen till den stora stranden i öknen någon mil bort.
Sagt och gjort.
Snabbt var de hemma igen då de höll på blåsa bort och frysa ihjäl.

Resterande dagar gick ut på att leta efter supermarkets så S kunde få shoppa.
Den sista dagen så bestämmer de sig för att åka in till närmsta större stad med taxi för att..shoppa..
Kalenderflickan vaknar och kan knappt öppna ögonen eftersom de var så svullna.
Så hon fick ta på sig sina 'häftiga' solglasögon medan S och B-M halvfnissar.

När de går där på torget så blev de stoppade av tre bastanta negresser som vill fläta deras hår. B-M och S hakar på medan Kalenderflickan avvaktar.
Men så småningom så tillät hon den tjockaste att fläta två flätor.
Därefter så vill negresserna ha betalt och det var inte lite det.
Så ett smärre tumult utbröt men de fick betalt.
S börjar gråta och pratar om supermarket´s som inte nu är någon idé att uppsöka.

Så de går hem istället för att åka taxi detta för att spara pengar.
Behöver jag säga att hotellet låg på ett berg?

S och B-M grät efter sina barn varje kväll. Kalenderflickan kände sig allmänt nedstämd.
Och där hemma trodde alla att det var världens party där tre tjejer röjde på diskotek.

Behöver jag säga att Kalenderflickan var den enda som blev stoppad i tullen?
Fast det var ingen fara ändå eftersom hon bara hade några dosor snus för mycket.
Behöver jag säga att Kalenderflickan själv inte snusar?

Det verkar bättre i Norge...

/Kalenderflickan
P.s
Glömde skriva att semesterresan gjorde under påskhelgen varför de flesta affärer hade stängt.

8 kommentarer:

Ulle sa...

Jättekul att få ta del av dina upplevelser genom åren!

Anonym sa...

hehe,dagens bästa läsning=)/mojkol

Ida sa...

Hehehe, tänka sig att det var så :)

Markattan sa...

Men det låter ju som en jättetrevlig resa, minnesvärd på alla sätt. Ungefär som när jag var i Pakistan och blev fruktansvärt myggbiten och tvingades uppsöka den lokale läkaren, mycket lokal alltså...

Markattan, som kanske berättar mer om det vid tillfälle

strandskatan sa...

Ja precis så skall det vara på en semester. Det vill gärna bli minnesvärt då.

Cina sa...

Minnesvärd resa minsann! Ibland blir det ju bara inte som man tänkt. Fast det kan ju vara bra ändå! I alla fall efteråt.
Kram! ;)

Susanna sa...

Ha ha...resorna utomlands kan bli hur som helst...:)
Kram

Ännelaij sa...

Till er allesammans
Ja, det var en resa att minnas.
Kul att inlägget uppskattades.
:)
Vill gärnba höra om Markattans berättelse så snart som det är möjligt.

Tack för era kommentarer och
KRAM!