Vad ska jag säga

I morgon får vi besök.
Av en person som kommer att prata med oss om liv ..och ..annat..
Jag känner mig ledsen och tyngd.


Samtidigt känns det enormt bra att jag har fått den förmånen att delta i viktiga beslut som rör min allra käraste.
Det är bra att prata, även om sådana saker vi önskat vi sluppit behöva beröra på många år.

Jag är tacksam över detta.

Men jag vill inte!
Jag vill inte!
Det ÄR inte rättvist!

LÅT MIG SLIPPA VARA MED OM DETTA!

Varför?
Varför just nu?
Varför oss?

Det är bra att vara förberedd. Även om den dagen, förhoppningsvis, dröjer flera år.

Så bara måste det bli.
Inte snart..inte nu..möjligen sedan... om ett århundrande är jag beredd.
Jag har bestämt mig för att orka med även detta.
Orka vara ett stöd.
Det finns inget viktigare i livet än våra nära och kära.

Men jag oroar mig ändå över morgondagens samtal.

Varför just vi, varför just nu...varför?

Take care