De som känner mig vet att jag ogillar att inte ha något att göra, jag blir rastlös eller bara tråkig. Jag behöver mental stimulans via böcker eller samtal eller motion. Annars blir jag bara ..grå..gråare..gråast. Alltså har jag ägnat dagarna efter att jag blev arbetssökande till att promenera, promenera och promenera.
Mil efter mil.
Jo, jag har sett mycket, träffat på trevliga människor jag inte känner som jag pratat med ett tag. Bra. Men det är inte vad jag önskar av mitt liv.
I längden blev det tråkigt. För någon vecka sedan berättade jag för Ida att jag är lite uttråkad. Det är inte så intressant att nöta vägarna dag efter dag i brist på annat än vardagliga sysslor. Helt Ok och underbart med motionen..javisst men..ändå.
Idag blev jag uppringd av en rekryterare som intervjuat mig tidigare och nu så vill de anställa mig! Från den 17/3!
Jag är taggad till tusen! Jag har inte skrivit på papper än men det blir till veckan.
Det är ett arbete som jag är klippt och skuren till och som jag vet att jag kan utveckla och få det att bli hur bra som helst.
Wiiiiiiiiiiihoooooo!
Såå lite musik på det
Jag försöker att inte ge upp.
Jo, jag oroar mig för mycket. Men..nu så..
Ta hand om er och den 17/3 så står jag där jag hör hemma.
/Annelie
