Nu har jag läst..

..en del ur polisbloggarens blogg.

Ja, han skriver bra.
Ja, han skriver delvis roligt (förutom somligt som ni redan vet om).
Nej, hela bloggen består inte av självmordsbeskrivningar, alkoholister som dör, narkomaner som beter sig "lustigt" eller skakande hand med lik
Nej, jag tror inte han menade något illa, han ville bara locka läsare som han själv skriver.

MEN

Fortfarande så reagerar jag starkt över att poliser skrattar åt "skrönor" som de berättar åt varandra.
Skrönor som jag anser vara väldigt obehagliga och olämpliga.
Visst de, kanske, är ihopsatta men är de roliga?
Svar: Nej, inte ur min synvinkel.
Berätta gärna historier för varandra men det känns som om det är något fel på arbetsplatsen, på dess klimat om man gör på detta vis.
Det känns inte okej.
Poliser som har hur mycket krisbearbetning och coachning som helst ska inte behöva skröna och skrävla för att avlasta sig.
Det känns inte okej.
Det är inte okej.
Det handlar ju om människor som är eller har varit i beroendeställning till polisen i detta fall.

Jag bara undrar hur man kan tycka att det är roligt att läsa de grövsta av berättelserna även om de är "skrönor"?
Hade det varit lika roligt att läsa om en sjuksköterska hade berättat om skrönor om folks döende eller saker som händer på akuten?
Inte för mig.

Nåja, nu orkar jag inte blogga mer om detta.
Jag har min åsikt klar.

/Annelie

Inlägg enl. önskan

Så enkelt men ändå.
Man behöver inte ta till ordspråk på latin för att säga saker men det låter ju faktiskt finare.
De två ordspråken har jag vävt ihop i mina tankar.
För varje droppe urholkar ju stenen genom att inte ge upp att falla.
Till slut så är där märken eller rentav ett hål p.g.a det eviga droppandet.

Våra förfäder, eller våra döda anhöriga, oftast när de fanns vid vår sida så insåg vi inte allt vad de betytt för oss.
Vi lär oss av de erfarenheter en stor sorg, förlust innebär.
Ofta tar det ändå lång tid.
Såsom en droppe urholkar stenen.
Men såsmåningom kan man inte och ska inte värja sig från de erfarenheter både det eviga droppandet och lärdomen från de döda gett oss.

Förstår om några tycker detta låter som mumbo jumbo eller tillkrånglat.
Det är okej för mig att ni tycker så.
Det var iallafall ett försök till förklaring till ordspråken.

Ha en fortsatt bra söndag
/A
Quidquid latine dictum sit, altum viditur

Jag har en del...

- Att göra
- Att vilja berätta som jag ändå inte kan eller orkar med just nu
- Att reda ut

Jag håller masken utåt, vill inte bara skriva om allt som tynger mig.
Särskilt inte nu när det snart är jul.
Det ser dessutom konstigt ut om vartannat inlägg är sorgset.
Detta är bara en förklaring som ingen krävt av mig men som jag vill ge er.
En hint om att allt inte bara är julrött.

/Annelie

Förklaring och dagens problem

En liten förklaring till de två inläggen under detta för de hör ihop.

Det är så att jag igår fick ca 50 SMS.

De ska ju besvaras och det är inget problem om det är några få. Men om personer i fråga kan lyfta luren för att ringa istället eller komma över för att prata, då blir det iallafall ohållbart för mig.

Jag bjöd in till ett pratstund. Men nej, det passade inte.

SMS var det som gällde.

Till slut brast det och jag sa min mening om det hela varvid SMS:andet slutade en stund..sedan började det om igen.

Att reda ut saker via SMS är oerhört ansträngande. Iaf tycker jag det. Och har man möjligheten att ta det ansikte mot ansikte så blir det bättre.

Jag tänkte och kände en lång stund igår och sedan skrev jag rakt ut från mitt hjärta. En del av er vet vad det handlar om, många som inte vet kan kanske läsa via raderna. Ett tag tänkte jag radera inlägget men jag gjorde inte det.

Nåja, nu till dagen hittills.

I morse hade jag ställt klockan på 0600, jag vaknade före men somnade om, sedan snoozade jag till 06.30 för att åka iväg till Ge-kås samt göra ärenden inne i la stada.

09.00 körde jag in min kundvagn och ut kom jag 09.45.

Ingen kö i min kassa trots massor av folk, vi Ge-kås rävar vet att leta lediga kassor. Dessutom är det en fördel att komma tidigt på dagen under semester/lönedagar.

Jag fick med mig de grejer jag tänkt mig, bl.a nya gardinstänger (tjöta) samt annat.

När jag åkte därifrån blev jag omkörd av en Honda Civic i en kurva?!? som hade väldigt bråttom. Efter en stund möter jag polisen. Sedan vänder de och kör förbi mig i rasande fart. Inga siréner men blåljus.

I en ort nära Ullared hade polisen stannat Hondan och föraren satt med huvudet lutat mot ratten.

Nåja, hoppas det inte var någon drograttfull eller så.

Jahaja, inne i staden så besökte jag min förra arbetsplats och en kvinna som hade ett ärende med Mannenimittliv...näe..inte så...arbetsrelaterat ju!

Jag känner också henne så vi pratade en bra stund och när jag skulle gå därifrån så fick jag rosor!

Blev jag tårögd?

...............

På Ge-Kås köpte jag en krandusch..alltså till vattenkranen...

Jag har försökt skruva bort den gamla "silen" men inte fasingen fick jag loss den. ÄR det någon expert som vet OM man ska skruva bort något eller?

Mina armar är ganska starka...hehe...(tror jag måste stänga av kommentarsfunktionen) men svag i händerna. Inte vill jag ta i med verktyg heller.

Så ni experter som vet..hur fasingen gör man?

Ha det bra..

Nu ska jag fortsätta med mitt.

Ses är vi ses

/A

Jag vill bara förklara för Dig

Jag vill så gärna
Hålla Dig i min famn
Säga att du behöver inte stressa
Du behöver inte bevisa att du duger
Jag vet att det är så
Vet att du duger

Jag vet att du är stark
Men älskade, älskade
Älskade, älskling
Du behöver inte reda ut allt
Du behöver inte vara den starkaste

Lyssna, bara lyssna
På mig

Jag älskar just Dig

/Annelie 080922