Jämförelser och tankar efter mitt förra inlägg

Det är länge sedan som jag kom underfund med att man inte alltid ska jämföra sig med andra.
Ett exempel är om man mår väldigt dåligt eller har varit med om något svårt, så kan man inte gå omkring och ta emot andras hurtiga kommentarer om att det finns andra som har det värre.
Javisst, inte tal om något annat, så är det ju oavsett vad som händer.
Ska man då bli glad över att andra har det värre?
..eeh..
Eller hur.

Likaå om man tycker att man själv är bra eller att någon annan är så bra så man nästan svävar på stora, fluffiga, rosafärgade moln.
Ska man då tycka, tänka, säga, att andra inte hade samma förutsättningar?
Någon kanske har en bakgrund som gjort att de inte kunnat studera, eller så har någon helt enkelt inte haft samma tur.
Är det bättre att de som är duktiga, har framgång ska gå omkring och ha dåligt samvete över att det finns så många som inte fått de rätta förutsättningarna?
Måste man hela tiden tänka på de som har det värre?
Kan man inte få njuta när det går bra och hylla de som faktiskt lyckas?

Jag tycker att Nick Vujicic är helt underbar och duktig, ja han är amerikan, ja han tjänar pengar på sina föreläsningar och sin DVD.
Mmmm..det finns många fattiga i världen som inte fått samma möjlighet.
Jag vet.
Men jag älskar den filmen, jag älskar det han säger, jag älskar hans performance, jag tycker han är oerhört duktig.
Jag tror banne mig att jag är lite småkär i honom!

F*ck Jante.

//Jant-A

Ps. Jag kommer att följa Victoria och Daniels bröllop på TV den 19:e, trots att det är ocoolt och trots att jag är less på allt bröllopssnack.
Ds.

Ps2. Nej, jag skänker inte så ofta pengar till hjälp i U-länder. Ja, jag älskar att handla dyra parfymer och sådant lyx. Nej, jag skäms inte för att jag mår bra av att handla en ny god doft som jag senare skänker till någon av döttrarna..
Ds.