Idag ringde svärfar mig.
Om vad undrar ni kanske?
Jo så här gick samtalet:
- Igår under en middag så pratade vi om ..han artisten..han..ja du vet han, han som sjöng med Towa Carsson?!? Ingen visste vem det var så jag ringer dig för du vet säääkert vem det är!, säger svärfar.
- Lasse Lönndahl, svarade jag.
- Ja, Lasse! Jag visste att du skulle veta, nu ska jag ringa upp de andra och berätta det.
Tack! säger då svärfar.
Jahaja, det är ju intressant......
Att jag anses vara en expert på den tidens artister.
Han är f.ö 85 år.
Plötsligt känner jag mig som 75+.
Nu är det dags för 11-kaffet det är ju viktigt i min ålder.
Lite sen är jag allt, kanske ska jag sätta på någon repris av Hylands hörna eller Skivor till kaffet.
Hörs när vi hörs med eller utan hörapparat.
/A
måndag 5 april 2010
Jomen_så_att..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja men då så, då är vi väl ungefär jämngamla. Några veckor innan jag fyllde 25, på stenåldern ungefär, gick jag förbi ett gäng 20-åringar som hävdade att man är stenålders när man fyller 25. Jag kände bokstavligt talat hur käppen växte fram ur handen på mig.
Själv är jag ung och ser faktiskt ut som sjutton. År alltså.
Markattan
Hehehe, det här var ju roligt ;)
//AL
Åja, så gammal behöver man inte vara för att ha vuxit upp med både Lasse och Towa.
Hahaha, tack för det!
Skicka en kommentar