Ni vet den där hemliga grejen som jag inte velat dryfta offentligt via bloggen.
Idag fick jag ett brev.
Man kan säga:
Jag vann.
Den 7/12 är nästa brytpunkt för det slutliga målet.
Jag slipper ta steget och göra hela historien offentlig.
Tack Gode Gud för det, för allas skull.
Jag är glad över att detta snart funnit en lösning.
Hujedamig, såsom jag har kämpat.
Mannenimittliv stod vid min sida när han levde och han gav mig stöttning på alla vis under ett antal år.
Och nu:
- Tack vare att jag stod på mig.
- Tack vare att jag orkade kämpa.
- Tack vare att jag ägnade massor av timmar till att skriva till olika instanser så är sakfrågan snart löst.
- Tack vare att en närstående sa sin mening så har jag nu vunnit!
- Det finns en rättvisa i världen. Det vågar jag äntligen tro på.
..puh..
Men det är inte bara jag som är en vinnare.
Det är ju någon annan jag också kämpat för.
Det är ju någon annan jag också kämpat för.
Lite musik på det?
Jag vet att jag är stark men jag förstår inte själv var jag får min kraft ifrån.
//Kämp-A