Uppdatering för er som undrar

Är ju ett tag sedan jag skrev något här på bloggen.
Detta beror på att jag dels arbetar så när jag väl är hemma så orkar jag inte skriva några längre inlägg. Tiden är knapp kan man säga.
Därför twittrar jag hellre.
Snabba inlägguppdateringar passar mig bättre. Får snabb respons också.
Har hittat några goda vänner den vägen också.

OCH, inte minst av allt. Jag har gått med i Facebook!
Mmm..minsann.
Av olika anledningar så kände jag att det var dags att även äntra detta skepp.
Och lite kul är det allt.
Erkänner.
Fast roligast är dock att twittra.
Trodde aldrig jag skulle haka på den trenden men, Jo, det är kul, väldigt roligt.

Personligt då?
Jag saknar Mannenimittliv något så enormt.
Det går inte en dag utan att jag tänker på honom.

Livet är märkligt.
Det finns några som visat intresse och jag känner mig totalt ointresserad.
Sedan har det varit någon som jag känt intresse för men sedan upptäcker jag att det inte känts bra.
Så the lovebusiness är liksom stängt för mig.
Jag orkar inte.
Saknar men ändå inte.
Vore fel att engagera mig när jag ändå inte orkar.

Mitt hjärta är varmt, men jag släpper inte in någon i det.
Case is closed.
Eller vad det nu heter.

Och bilen den går bra?
Nej.
Den startade inte, så hur den klarat sig genom besiktningen är oklart.
What to do?
Det löser sig.

För att återvända till det positiva så hade vi en personalaktivitet i fredags. Och en punkt på agendan var att skriva ned en positiv sak om varje medarbetare på en post-it.
Jag blev både glad och tårögd.
De ord som gläder mig mest är:
Rolig
Varm
Sammahållande
Skön inställning
Trygg och go
Cool

Det är sådana omdömen som gör livet värt att leva.
Som gör att jag orkar stiga upp varje dag och känna att:
Yes! Nu ger jag järnet och ger av mig själv idag!

Vet inte hur ofta jag kommer blogga framöver.
Time will tell som de säger i Kiruna.
Twittra lär jag gör desto mer.
Och facebook:a lite, fast inte så mycket.

Lite musik på det


//Annelie