Been there..

..done that..

..Detta känner jag verkligen igen..
Tyvärr, tyvärr, tyvärr!

För de kvinnor mest får kritik av är kvinnor!
Jag har varit på båda sidor, haft kvinnor som chefer, samt varit "chef" själv.

Och när jag var "chef" själv så...det var inte lätt..
Den hårdaste kritiken kom från kvinnor.
Och det var en ständig maktkamp!
Ständiga ifrågasättanden av beslut.
Ständiga frågor: "kan du verkligen besluta om xxxsmågrejen själv, utan att vi kommit till consensus?"
..etc, etc, etc.

SUCK!

Medan männen frågade och ibland undrade, möjligen smågnällde och försökte övertala till en annan lösning..men sedan var det OK.
Kvinnorna däremot..de skulle ha korsförhör..helst då höga chefer var med.
De tog en del av sin arbetstid för att kontrollera om fakta var rätt..och fanns det den minsta tveksamhet så var det pangpå!
Så det gällde att vara förberedd.

Det finns en särskilt plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra.
Enligt Madeleine Albright.

Jag är böjd att hålla med.
Vi kvinnor kan vara j**ligt jobbiga, bakfalska, fega fastän vi låtsas att vi är ärliga.
Vi kvinnor är ibland så..kontrollerande mot varandra.
Även de som är kvinnorättsaktivister..
(Vilket jag inte är, kanske borde bli?)
Å andra sidan..när det fungerar så är det både roligt och stimulerande!

Nåväl
En recension från bokmässan kommer...vid tillfälle

Ses
..kanske
/A